Inatt umgicks vid med en Schäferherre. Jag fick ett samtal och några efterföljande sms från min bror om att det sprang en lös hund i området. Jag tog med mig Smira ut och tänkte att det kanske var lättare att få den att komma fram till oss om jag hade en hund med mig. Efter en stund stötte vi mycket riktigt på den. Jag såg den springa en bit bort, då såg den helt enorm ut och jag ska villigt erkänna att jag blev lite nervös. Jag går ner mot hållet den sprang men kan inte längre se till den. Jag ser att där är något på gräsmattan, funderar på om det är någon form av stock eller om det faktiskt är hunden. Jag börjar prata och göra ljud ifrån mig för att se om den rör på sig vilket den också gör samtidigt som jag upptäcker att det är två öron, och stockar brukar inte ha öron. Här var jag faktiskt lite rädd, jag är liksom ganska genomgående en mes, och när den hade lagt sig ner och spanade på oss i mörkret så kändes det ganska läskigt.
Men i alla fall blev den mycket intresserad av Smira. Här insåg jag att jag inte hade tänkt på det faktum att den kanske inte skulle gå ihop med henne. Smira tyckte att han var ett monster som skulle på och lukta på henne. Jag fick också inse att min idé om att jag kunde koppla ihop den med Smiras koppel kanske inte heller var så himla bra. Men efter en stunds strulande så fick lösningen helt enkelt bli att jag satte Smiras koppel runt halsen på honom och sen fick jag bära henne hem.
Lyckligtvis hade han en läsbar tatuering i örat och efter samtal med polisen och misslyckade kopplingsförsök till ägarens telefon så promenerade jag helt enkelt hem till adressen jag fick av polisen och återlämnade honom.
Jag blev väldigt förtjust i honom! Funderar faktiskt på om det kan vara okej att gå dit och fråga om man kan få ta honom på en promenad någon dag. Fråga kan man ju alltid göra? :)
doolon.wordpress.com 