Nu kör vi té-sök jag och Dooley´s! Jag har ju inte direkt någon nytta av en narkotikahund men té är ju alltid gott! Även om Dooley´s visade sig vara lite mer av typen ”Grönt är alltid gott!”. Hon kunde inte riktigt hålla sig från att passa på att stoppa i sig lite gräs och gröna blad när vi sökte utomhus, sen kom katten och störde också i samband med att jag höjde svårigheten och då var det mest gräs och katt som gällde. Men hon jobbar på så bra min donna!
Förresten så spårade vi häromdagen också. Dooley´s råkar ju ha fått tilldelat sig inte världens smartaste matte som drog ut och la spår i korta shorts, gick in, tänkte att det kanske är bra om jag byter byxor, tänkte att ”Äsch” och gick ut och blev ännu mer riven på benen. I alla fall. Jag hade med mig min brorson ut på träningsäventyret och han fick välja mellan att antingen gå bakom oss i spåret eller gå och ställa sig en bit bort. Han valde det sista alternativet. Så när vi väl började spåra tog Dooley´s starten bra, men sen blev hon lite fundersam över om det kanske inte vore bättre att hålla koll på grabben och gå/spåra dit han gick. Då kände jag att shit, det var ju korkat av mig, nu är det kört, men tänka sig! Hon snappade upp rätt spår igen och gick igenom hela bra. Lite kludd emellanåt men det löstes och de sista meterna var jättefina!
Nu är ju inte Dooley´s av en viss ras, utan hon är en blandras. Hennes pappa är Border collie och mamman är häften Engelsk springer Spaniel och hälften Shetland Sheepdog.
Kortfattat så är Border Collien och Shetland Sheepdogen vallhundar och den Engelska Springer Spanieln är en stötande och apporterande fågelhund.
Dooley´s. Dooley´s är min hund och min fantastiska. Jag visste inte så mycket när jag var tolv år och fick för mig att jag ville ha en hund. Jag visste inte om allt som det skulle ge mig. Alla tårar, all tvivel, all oro, men framförallt all den kärlek, glädje och lycka som det innebär att äga en hund.
Om en vecka och en dag fyller Dooley´s och hennes två systrar åtta år. Snart har jag haft henne i åtta år. Dooley´s mamma är hälften Engelsk Springer Spaniel och hälften Shetland Sheepdog. Dooley´s pappa är en Border collie.
Dooley´s passar mig som strössel passar på glass. Det bästa jag vet är att se henne när det bara lyser glädje i hennes ögon! Att se hur hela hennes kropp spritter av lycka! Att ligga i sängen på morgonen och känna hennes ryggrad tätt intill min bröstkorg och känna hur vi andas i takt.
Att känna hur jag kan bli så överröst av kärlek i hela kroppen av att ibland bara titta på henne. Att se hur hon litar på mig.
Jajamen. Dooley´s har slarvat en del med det här med att sitta i position på sistone. Idag fick vi allt till det! Hur då? Jag belönade med lek.
Hon har kört ungefär vart tredje försök perfekt och alla emellan lite halvtaskiga. Efter ett fint sättande så skickade jag bort henne till att hämta kopplet att leka med som en extra belöning. Och om det gjorde susen! Efter det var vartenda sättande helt suveränt och Dooley´s tyckte plötsligt att det här med att träna på utgångspositioner var det roligaste som fanns.
Jag har verkligen varit snål med lekbelöningar på senaste tiden. Troligtvis mest på grund av lathet, det är mycket enklare att bara fiska fram en godis. Det är enklare för mig att hänga med i tempot när hon inte är peppad till tusen. Men egentligen så är det ju bra mycket roligare att träna när hon ger järnet och det är ju definitivt mycket roligare att träna när resultaten blir bättre! Det är lätt att tappa bort sig i vanor ibland. Men nu jäklar blir det mer lek och mindre korv, kan ju vara bra för midjan också ;).
Vem är jag? Det har jag också frågat många gånger. Men som man säger, mitt namn är Maria och jag är 20 år.
När jag var liten drömde jag om att bli artist eller lärare. Sa också att jag ville bli delfinskötare som alla andra ungar, för det skulle man ju vilja, men det ville jag inte. Nu vill jag bli allt annat. Läste djurvård på gymnasiet, jobbar med djur, men det är inte riktigt där mitt arbetshjärta ligger längre, jag älskar dock ändå mitt jobb.
Idag har Dooley´s ägnat sig åt en av sina favoritsysslor, nämligen att springa så fort hon kan med halsband/koppel i munnen, kampa lite, jaga lite och sen droppa det i en vattenpöl. Om igen, runt, runt, runt och sen vattenpöl. Jämt!
Funderar lite på om jag ska ta och lägga ned den här bloggen. Jag är inte riktigt intresserad av den. Men tills jag har bestämt mig för något så tänkte jag nog ta och köra på en liten ”dags-lista” som ser ut som följer:
Dag 1 – Presentera mig själv
Dag 2 – Presentera min hund
Dag 3 – Berätta om din hunds ras
Dag 4 – Din första hund
Dag 5 – Andra husdjur i ditt liv
Dag 6 – Renras eller blandras?
Dag 7 – Hundsport
Dag 8 – Har du och din hund tävlat?
Dag 9 – Viktiga egenskaper när du väljer hund
Dag 10 – Ett roligt ögonblick med din hund
Dag 11 – Hur valde du kennel?
Dag 12 – En ras du skulle vilja ha
Dag 13 – En ras du inte vill ha
Dag 14 – Det här älskar min hund
Dag 15 – Det här tycker inte min hund om
Dag 16 – Visa en rolig bild på din hund
Dag 17 – Ditt favoritminne med din hund
Dag 18 – Tik eller hane?
Dag 19 – Varför har du hund?
Dag 20 – Ditt mål för 2011
Återbesök hos veterinären igår. Sista tabletten i morse. Återkommande pigment på nosen. Så är läget! :)
Och vet ni. Är det något som det alltid är okej att skryta om så är det sin hund! Så nu tänker jag berätta om hur fantastiskt, otroligt, jäkla stolt jag är över henne!!
På bussen igår så blev vi ihoptränga med typ 50 (okej, kanske 20) dagisbarn och nästan lika många händer och hon skötte sig så galant!
När vi skulle gå på bussen så kom det ut en liten Foxterrier från den som tyckte att det var en ypperlig idé att skälla på Dooley´s ,och hon sa inte ett ljud. Åh vad jag älskar henne och åh vad jag älskar att det ta mig tusan lönar sig att träna!
doolon.wordpress.com 
