Som en fortsättning på inlägget jag skrev igår med länken till texten om att hjälper är förstärkande. Jag har verkligen inte riktigt varit medveten om hur mycket jag egentligen har sabbat vår träning och Dooley´s vilja att försöka med allt småpyssel jag har hållt på med.

Nu har jag valt att verkligen ta itu med det här benlyftet och samtidigt så har jag nu börjat tänka på det här med hjälperna och att hålla träningen ren och det känns nästan fantastiskt.

Vi började igårkväll och jag klickade för hennes frivilliga benlyft med egentliga tanken på att så snart som möjligt slänga dit ett kommando. Men helt plötsligt bjöd hon på ett lyft som hon höll uppe längre, och visst det har hon gjort förr men jag har inte varit så noga med hur lyften har varit så länge de inte har varit mesiga, har det varit ett okej lyft så har det varit godkänt. Men igår valde jag att ge henne en dunderbelöning vid det kvarhållna lyftet vilket ju givetvis gav respons från hennes sida och hon fortsatte hålla uppe det länge och vid varje gång fick hon extra många godisar.
Tills hon plötsligt valde att testa att sätta sig ner istället, givet mitt fel då jag en liten stund tidigare hade tränat på sättningar. När det inte gav något så valde hon att testa ”skäms-tricket” – gav inget. Här är jag nästan säker på att jag i vanliga fall själv hade bett henne komma tillbaka i stå-ställning och antagligen belönat vilket lyft som helst, men nu struntade jag alltså i det. Och då ställde hon sig själv upp och började med lyften som om inget hade hänt. Där blev jag ju då lite tveksam till om jag då skulle belöna att det bara blev ett lyft, eftersom att det var i rätt riktning, eller om jag skulle hålla mig till de långa lyften som jag egentligen var ute efter. Nu kommer jag ärligt talat inte ihåg hur jag gjorde. Men efter lite resonerande har jag kommit fram till att det är det långa lyftet jag ska hålla mig till. Dels för att hon inte ska få tjäna på att hon bryter in något annat när det ändå är rätt uppenbart att hon vet om att det är de långa lyften jag vill åt. Vilket hon ju gör om hon känner att något är svårt men som hon kan och förstår och bryter med något annat för att jag därefter kommer belöna något som för henne är enklare att utföra. Hon har ju lärt sig att det lönar sig i vanliga fall. Givetvis är det ju ett beslut som får tas utefter varje situation, men i det här läget känner jag att det är rätt.

Idag kom vi till en annan punkt i träningen. Vi fortsatte som igår. Helt plötsligt sätter hon sig ner igen, men utan att testa något annat. Hon bara satt. Efter en stund valde jag att bryta. Fast besluten om att inte hjälpa henne eller göra något för att visa henne extra uppmärksamhet. Jag vet fortfarande inte om jag känner att det var rätt, men det gav resultat. En stund senare körde vi igen och de lyften som hon då bjöd på, de är helt makalösa! Hon började från första försöket att hålla benet uppe i flera sekunder!

Detta hände en gång till då hon även var på väg att testa ett ”skäms-trick”, då bröt jag igen. Det kom även en tredje gång efter att jag valde att byta position på oss mitt i alltihopa. Och där kan jag väl mer känna att jag kanske skulle ha struntat i att bryta och faktiskt belöna ett lite sämre lyft, för där ändrade jag kriterierna. Men jag var ju så till mig över mina nya insikter och de fantastiska lyften.

Det här känns både bra och dåligt och förvirrat. Men jag vill att hon inte ska sluta att försöka när kraven höjs, förutsatt att hon ändå verkar veta vad vi håller på med, och jag vill att träningen ska hållas ren.
Någon som kan tänkas ha en tanke om detta? Det jag mest känner skaver lite är det här med att jag bröt, men vad ska jag göra i en situationen där hon verkligen verkar veta precis vad vi gör men istället väljer att plötsligt bara sätta sig och titta på mig? Kan hon förstå och vara ute efter att jag ska visa henne ett intresse och belöna ett enklare lyft eller kan hon inte tänka så?