För två veckor sedan, närmare bestämt den 4e juli så fyllde Dooley´s sju år. Sju år! Det är galet. Snart har jag haft henne i sju år, jag kan inte riktigt förstå det. Samtidigt som det känns som att jag alltid har haft henne så känns det som att det inte är alls länge, sju år låter så himla mycket.

Sju år av kärlek. Hon är den absolut finaste jag vet, den bästa jag har. Jag kunde aldrig ana vad det skulle bli av att jag var 13 år och ville ha en hund. Att hon har kunnat ge mig så mycket. Att jag kan älska henne så mycket.

Dagen efter hon kom hem, liten, liten plutt.