Det är nog sjukt lätt att göra om det vill sig fel. För det är så många ord som man använder i vardagen utan att tänka på det.
När jag lärde Dooley´s att backa så tyckte jag att jag var duktig och välgenomtänkt när jag valde kommandot ”Bakåt” istället för ”Backa” eftersom att ”Backa” används av så många andra i situationer där de verkar förvänta sig att backa på kommando är något som hunden kan per automatik. Eller att det liksom bara sägs just för att man vill att hunden eller någon annan ska backa. Man säger ju vad man vill, det är ju inget konstigt med det.
Men när jag åkte buss häromdagen så upptäckte jag att jag använder mig av ordet ”Bakåt” när jag vill att Dooley´s ska gå längre bak i bussen. Vi har åkt buss i flera år och jag har garanterat använt mig av det nästan varje gång, utan att någonsin reflektera över det! Aldrig.
Nu tror jag inte att det sätter så mycket galler i huvudet på henne ändå. Jag tror att de skilda situationerna gör att hon ändå kopplar ihop när ”Bakåt” gäller backa och när hennes matte bara är lite extra trög i huvudet.
Men ändå. Lite förvirrande kan det nog bli. Och tänk hur många sådana här situationer man egentligen antagligen ger sin hund utan att själv märka det.
doolon.wordpress.com 